Och dagen kom när…..
Det händer något i mina ögon. Jag har inte sett ut så här förut. Jag ser att det glittrar och är stadigare. Inte rädda att möta andras ögon. De känns varmare att titta genom, som att långsamt ha fått ett annat filter över min blick. Det kommer från upplevelsen av att älska mig själv.
Då…
För några somrar sedan vaknade jag till skriket från en naken katalan som hällde en hink kallvatten över sig i min trädgård i Sillvik. Mr Pau. Samtidigt börjar en mexikansk amerikan att spela harmonium på andra sidan huset. Hans röst får mig att sluta mina ögon igen och bara njuta. Mr Nemer. Men det doftar fantastiskt från köket där ännu en mexikan står och lagar frukost. Ms Ale. Jag går upp! Acro-yogisarna var på besök. Med var även Adam som var nere vid klipporna och morgonbadade. Det var en vacker tid av utmaning och öppning. Något i deras närvaro berörde en plats i mig som var redo att komma fram och jag kommer så väl ihåg känslan av att jag fick ett nytt par ögon. Det var som att en blick öppnades bakom mina vanliga ögon och släppte in rymd och luft i mitt seende. Efteråt har jag fått det förklarat för mig som något yogisar kallar för ’’shiva-dristi’’, det stora medvetandets blick. Och nej – jag var inte hög på någon drog 
Det var en upplevelse som fortfarande känns och som antingen spontanupplevs eller kan fokuseras in i genom närvaro. Det förvånar och förtjusar mig fortfarande! Sanskrit ordet på ’’rasan’’ eller ’’smaken’’ är adbhuta (förundran)… Det ordet får mig alltid att le! Sedan det här skiftet har det varit mycket enklare för mig att ha det stora perspektivet nära till hands.
Hur ser du dig själv? Hur känns det att titta på världen och livet genom dina ögon? Älskar du dig själv och delar du värme med dig själv? Är du din bästa vän?
Är du din bästa vän….?
Du vet hur saker kommer i klunga? ’’En olycka kommer sällan ensam’’ sa de gamla visa, samma gäller med lycka och tur. (Oftast verkar ju det som först ses som otur, vara tur ändå Som yogalärare får jag ofta samma frågor av många elever under samma tidsperiod. Det kan vara att helt plötsligt ringer 3 personer och vill komma på rehab-yoga för sina axlar, nästa månad ringer 3 som har onda knän. Plötsligt bryter alla jag känner en vana eller alla får barn samtidigt! Kanske upplever du också denna ’synkronisitet’, kanske inte.
Nu…
Det senaste är våra 3 Mala’s. ’’Nu ska du lära dig detta!’’ gapar livet åt mig. Och för att jag inte ska glömma tar hon fram tatueringsnålen och skriver det vackert över mitt hjärta. Anava Mala… look into it! Feel into it… Men för en gångs skull är det inte jag som är mest beslöjad, jag ser det mera starkt runt omkring mig. Elever frågar om det. Vänner temar sina klasser på det. Jag hittar artiklar om det. Jag introducerar begreppet till årets kull lärarutbildningselever osv osv ad infinitum.
Och snart dyker anledningen till mitt förarbete upp. För den jag mest vill vara nära har anava och karma mala som den tjockaste ullpläd svept runtomkring sig. Jag har inte sett det klart. Bara anat. Men så visar han sig helt. På allra vackraste sätt kommer insikten och seendet av den andra. Det plågar mig, det gör mig ledsen. För jag ser något helt annat, samtidigt. Jag ser så otroligt starkt den inneboende värdigheten och skönheten, hur kan du då tvivla så på dig själv? Du som är så fin. Jag önskar filter kunde delas. Älskade du, lugnt sluta rör runt med händerna på sandbotten så att du inte ser klart, ge tiden för klarhet och genomskinlighet. Fokusera på kontakten in, till det du verkligen vill ha, det du verkligen vill känna och vara.
’’Listen! To hear you have to be silent. That means you’ve got to stop talking’’ -Shannon Gannon (grundare av Jivamukti yoga)
Om jag bara kunde göra det för dig. Men det är inte mitt jobb, så jag kan bara backa, ge plats och frihet. Ge möjlighet för det stora perspektivet. Även om det gör att jag sedan inte får plats i det lilla perspektivet. Känslorna rinner som lava i kroppen en stund. Det bränns. Precis när jag själv är på glid in i otillräcklighetens töcken, så kvittrar en vårfågel till utanför fönstret! Det räcker! Ett mail från min före detta pojkvän landar i min inlåda fylld med de allra vackraste orden av kärlek över vår vänskap. Perfekt tajming. Och jag kommer ihåg! Livet räcker! Jag räcker! Jag vill så grymt gärna dela med dig och alla andra jag älskar! Men former ändras, jag klarar inte av att vara stagnerad. Jag måste flöda som friskt vatten och låta formernas mystik förundra mig. Annars slutar jag växa. Vi möts igen. Sen.
Som en slöja av begränsning är Anava Mala det som får oss att missa insikten om hur tillräckliga vi är. Hur vi duger som vi är och har så mycket att ge om vi bara slutade förminska oss själva. Anava Mala är låg självkänsla och säger ’’jag är inte värd det här, jag är inte tillräcklig. Det är när vi känner att vi saknar något, när vi känner oss värdelösa och okompletta. ’’Jag ger inte tillräckligt’’ ’’Jag är inte bra nog för dig’’. Om det går långt, så är Anava mala det som gör dig helt självupptagen, så mycket att du inte förstår konsekvensen av ditt agerande, inte fattar hur det påverkar andra. Det får oss att göra saker som att ljuga, vara otrogna, svika eller hålla undan. Så som jag har lärt mig av mina lärare, så begränsar Anava Mala vår Iccha Shakti, kontakten med vårt hjärtas sanna längtan, vår djupaste sanna drivkraft! Den är relaterad till elementet vatten, stagnerat vatten, som gör att vi tappar vårt flöde, vår rytm, och kan leda till ledsamhet eller djup sorg. Förvirring. Re-claim Iccha!
Amy Ippoliti skriver:
’’ The good news about this Mala is that when you wake up, you get to look at the root of the problem which is your insecurity and low self worth, and then….remember that you are a good person at heart. Being transparent about feeling unworthy is the ONLY way to accept our insecurities and then release them so we can grow’’.
Så mycket av klarhet runt Anava Mala kommer från ’’shiva dristi’’ eller kapaciteten att se från ett större perspektiv. Så känns det för mig i alla fall. Ofta är vi väldigt bra på att se andras storhet, deras kapacitet och inneboende potential. Vi ger gärna kärlek och bekräftar andra i deras form. Men hur är det med dig själv? Ger du dig själv kärleken, närvaron och tiden till att komma närmare och närmare dig själv, in i lugnet som bär alla sorters smaker av liv? Var din egen bästa vän, så glider anava mala undan så som spunnet socker smälter på din tunga! Lättar trycker över ditt hjärta! Du måste ha ett kärleksfullt förhållande med din egen ande!
De finns 3 lager av malas. Anava, Mayiya och Karma mala. Mayiya Mala är det som får oss att känna oss separerade, att vi inte hör till, oförmågan att se enhet. Oron för vad andra tycker om oss. Vi blir arga och hamnar i konflikter. Karma Mala är hjälplöshet. Huvudet i sanden. Det som gör oss oförmögna att ta tag i vårt liv när det känns som det faller isär. Vi känner oss oförmögna att se vår kapacitet till att genomföra något. Vi blir oroliga, ängsliga och ångestfyllda.
Men allt stammar från Anava. Så fort vi tappar kontakten med stora perspektivet trillar snabbt mer trubbel in och vi ser grumligare och grumligare. Jag har fått det beskrivit som damm eller smuts på en spegel. Vi måste konstant putsa, lite varje dag, för att spegelbilden ska vara klar.
Putsa, putsa, putsa…
Kom hem igen! Hem till ditt hjärta, din andning, ditt lugn. Hem till livets enkla glädje, till insikten om hur vackert det är att leva. Släpp rädslan för att se dig själv ärligt. Var din egen bästa vän! För när din inre bästa vän, ditt hjärta, får möta sin like i de omkring dig, då revolutioneras ditt liv! Så att pläden vi sveper in oss i istället nu består av total självkänsla och mottaglighet grundat i hjärtat. Du först, sen andra!
Puss på nosen bästis!
Anja-panja
Ett par år sedan. Den enda formen som består är du. Hunden, mannen, hemmet, frisyren – allt ändrat. Bästa vännen i hjärtat, kärleksgudinnan, hon är kvar! (Tack M för ditt underbara brev)!